Två studenter vid det ettåriga mastersprogrammet Tourism Destination Development vid Högskolan Dalarna, vann första pris för en uppsats inom turism om boende i lantlig miljö. Pristagarna, Jojanneke Klaasen från Holland och Yan Wang från Kina, fick priset i slutet av april vid the International Tourism Students Conference (ITSC) i Heilbronn.

Jojanneke och Yan skrev om Petit Hotels - ett koncept som bygger på att man ska vara ett litet familjeföretag i unik, vacker, rogivande miljö med ett bra kök. ”De små hotellen med de stora köken” http://www.petithotel.se/. Studenterna har tittat närmare på nätverket, fördelar och nackdelar och hur framtiden ser ut för hotell i lantlig miljö.

Sedan mer än 15 år deltar turismprogrammet vid Högskolan Dalarna i ITSC. I år var värden universitetet i Heilbronn, som ligger i södra Tyskland. Tema för årets uppsats var ”Accommodation Enterprises in Rural Areas”. Vid konferensen deltog turismstudenter från Österrike, Finland, Grekland, Frankrike, Nederländerna, Portugal, Slovenien, Spanien, USA och Sverige.


Här är den vinnande duon, Jojanneke Klaasen och Yan Wang.

Text: Annette Skogsjö
Foto: Helen Holmquist

Entusiasmen går inte att ta miste på. Silke Moll från Tyskland, Goar Mirzoyan från Uzbekistan och Kai Paet från Estland stannar upp en stund i studierna för att berätta om Korta vägen, ett projekt med syfte att underlätta för invandrare att komma ut på arbetsmarknaden. Det är ett samarbete mellan arbetsförmedlingen och Höskolan Dalarna.

Här är tre av de invandrade akademikerna, som deltar i projektet Korta vägen. Från vänster: Goar Mirzoyan, Kai Paet och Silke Moll.


Silke Moll har läst svenska vid folkuniversitet i sitt hemland Tyskland.

Silke Moll kommer från Dortmund i Tyskland. Hon älskar Skandinavien. Hon ville prova att arbeta utomlands och helst i något av länderna i Skandinavien. Hon har läst svenska vid folkuniversitet i Tyskland.
-När det gäller språkinlärningen kommer man bara till en viss gräns via studier. Det bästa är att lära sig i landet, menar Silke. Från januari i år har hon läst svenska för akademiker på heltid och i början på mars inledde hon studier i projektet Korta vägen.

-Man lär sig så mycket här. Presentationsteknik, ledarskap, marknadsföring, företagsekonomi, ja helt enkelt träning till arbetslivet, säger Silke.


Goar Mirzoyan från Uzbekistan och har arbetat med marknadsföring.

-Vi är ju alla från olika länder och delar med oss av våra respektive kulturer också, inflikar Goar Mirzoyan. Hon har studerat och arbetat med marknadsföring. Goar är egentligen armenier. Hennes föräldrar flyttade till Uzbekisktan innan hon föddes.
-Jag är van att vara invandrare, konstaterar hon skrattande.

Kai Paet kommer från Estland. Hon är utbildad sjuksköterska. Hon gillar verkligen att arbeta inom vården och har siktet inställt på att få jobba på sjukhus. 
-Jag har fått praktikplats på Grycksbo vårdcentral, säger Kai och ser mycket glad ut.

Silke, Goar och Kai har alla fått praktikplatser till sommaren. Goar berättar att hon ska jobba hos Eljas Motor i Borlänge och Silke kommer förhoppningsvis att arbeta på Peace&Love.


Kai Paet kommer från Estland. Hon är sjuksköterska och gillar verkligen att arbeta inom vården.

Vad betyder det att delta i Korta vägen?
De unga kvinnorna är mycket ivriga att berätta och pratar ibland samtidigt.
-Det här är en chans att lära sig mycket om Sverige och arbetslivet, säger Silke.
-Ja, lära känna svenska arbetsmarknaden, säger Goar.
-Komma i kontakt med arbete och bli beredd, säger Silke.
-Vi har alla våra bakgrunder. Vi har alla jobbat och har erfarenheter, framhåller Goar.
-Genom Korta vägen blir jag tryggare och får självkänsla. Jag har varit hemma med barn ett tag och får nu självförtroende och märker min kunskap, säger Kai.

Bra lärare
Silke, Goar och Kai gillar att delta i Korta vägen. De framhåller lärarna. De berättar om en lärare som själv är invandrare.
-Jag älskar hur hon undervisar, säger Goar.
-Ja, hon vet hur det är själv, vilka svårigheter man möter, säger Silke. Hon gör svåra saker enkla!

Ny omgång av Korta vägen
Nästa omgång av Korta vägen startar 7 juni och pågår till 24 december. Anmälningstiden är t o m 28 maj.

Det kommer att finnas en möjlighet för t ex personalen på Högskolan att bli mentor /coach för en deltagare vid nästa omgång.

Läs mer: http://www.du.se/sv/Samverkan/Skola/Korta-vagen/
Kontakt: projektledare Anette Timmerlid, e-post: ati@du.se


Text och bild: Annette Skogsjö

I går invigde Högskolan Dalarna det nya huset, det svarta, i Borlänge. "Svartbygget" (=studenthumor) är klätt med specialstål från SSAB. En vägg har solfångare. Huset inrymmer verkstäder och laboratorier. Men det skulle också visa sig att det lämpar sig även för underhållning. Besökarna mötte ett spännande ljud- och ljusspel av Hurdy Gurdy med Totte Mattsson i spetsen. Magiskt!

Hela dagen gick enligt planerna d v s det blev en ljus, fin, intressant och spännande dag med tal, klipp av band, visning och underhållning i labbet, spännande visionsseminarium för högskolans personal.

Trivsamt mingel i café Duett före invigningen.


Här syns bl a Rolf Magnusson, professor vägteknik, Bengt Eriksson, förvaltningschef, Nils Persson, kommunalråd i Borlänge.


Lars-Ove Staff, f d ordförande i Högskolestyrelsen, Andrew Casson, chef för utbildnings- och forskningskansliet och Marita Hilliges, ny rektor från 1 juli. 

Rektor Agneta Stark invigningstalade och klippte band.


Kommunalrådet i Borlänge kommun, Nils Persson invigningstalade.


Michael Larsson, vd ByggPartner i Dalarna.


Hurdy Gurdy i en magisk föreställning i labbet.


Bild och text: Annette Skogsjö

Kvinnoorganisationer i Falun Borlänge organiserade lyckat evenemang i Magasinet, Falun den 8 mars med anledning av 100-jubileum för internationella kvinnodagen. Tanken var att det skulle dra in pengar till Kvinnojouren i Borlänge. Evenemanget hade bl a föredrag av Karin Alfredsson, författare, modevisning av kvinnokläder under 100 år och minimässa för olika verksamheter i Dalarna. Många kom. Idag kunde organisationerna överlämna drygt 37 900 kronor till Kvinnojouren i Borlänge.

Arrangörer för den Internationella kvinnodagen den 8 mars var Falun-Borlänge Zontaklubb, Falu Soroptimistklubb, Dalarnas kvinnohistoriska förening, Inner Wheel och Internationella kvinnoföreningen och Odd fellow-ordens Rebeckaloger. En av sponsorerna var Högskolan Dalarna.


Här tar Kerstin Bäck, ordförande i Kvinnojouren, emot pengarna från kvinnoorganisationerna, här representerad av Christina Haggren, president för Falun-Borlänge Zontaklubb.

Christina Haggren, Falun-Borlänge Zontaklubb, Margareta Aspman, Rebeckalogen och Annette Skogsjö, Falu Soroptimistklubb överlämnade idag pengarna till Kvinnojouren, som representerades av Kerstin Bäck, ordförande, Ann-Sofie Sterio och Carina Wieweg, båda arbetar på jouren i Borlänge.

Text och bild: Annette Skogsjö

Ewa Björling på besök i Högskolan Dalarna.

Handelsminister Ewa Björling (M) besökte Högskolan Dalarna den 3 juni för en dialog om entreprenörskap och företagande. Besöket är en del i hennes Framtidsjobbsturné.

En synpunkt hon tar med sig hem från besöket är att projekt som startas i Sverige många gånger får för kort tid på sig.

- Projekt som företagsinkubator och liknande får i allmänhet tre år på sig. Mer långsiktighet i sådana satsningar efterlystes av några doktorander som jag träffade idag, säger Ewa Björling.

Högskolan Dalarna har såväl utbildningsprogram med entreprenöriella inslag som ett program som är helt ägnat åt företagande i teori och praktik, Entreprenöriellt företagande.

Text och foto: Anna Hägglund

Högskoleverket har godkänt ansökan från Högskolan Dalarna om masterexamensrätt i mikrodataanalys. Området omfattar delar som artificiell intelligens, beslutstödsystem, datamodellering, försöksplanering, geografiska informationssystem, mätteknik, optimering, prognoser, simulering och statistisk slutledning. Inom detta område har Högskolan Dalarna i sin ansökan föreslagit en masterutbildning med inriktning mot Business Intelligence (BI).

-Högskolan Dalarna får nu sin andra master, i Business Intelligence godkänd av Högskoleverket, säger rektor Agneta Stark. Ett bra teamarbete med unga forskare från olika discipliner med Kenneth Carling i spetsen ligger bakom det här resultatet. Detta visar också att Högskolans forskningsstrategi är framgångsrik, säger hon.

Forskningsområdet mikrodatanalys och e-intrastruktur
Mikrodataanalys och e-infrastruktur är ett av Högskolans sex prioriterade forskningsområden. Att använda sig av stora informationsmängder som är lagrade i databaser och skapa länkar mellan olika system har blivit allt viktigare för både samhälle och näringsliv. Forskning inom detta område omfattar metoder och tekniker för att samla in, analysera, strukturera och använda data kopplade till samhällets informationsinfrastruktur. Högskolan Dalarna bygger miljö med forskare från bland annat datateknik, informatik och statistik.


Professor Kenneth Carling, ansvarig forskningsledare för området mikrodataanalys och e-infrastruktur.

Unga forskare ligger bakom framgången
Kenneth Carling, professor i statistik vid Högskolan Dalarna, berättar att han inför arbetet med ansökan om masterutbildningen ville ha nya moderna och kreativa idéer.
-Jag bad en grupp unga forskare inom olika discipliner att arbeta fram ett koncept. Magnus Bohlin, professor i kulturgeografi, har varit gruppens stöd under resans gång, säger Kenneth Carling.


Här är forskargruppen som utvecklat konceptet till masterutbildning i mikrodataanalys. Från vänster: Roger Nyberg, universitetsadjunkt informatik, Moudud Alam, doktorand statistik, Dao Li, doktorand statistik och gruppledare Siril Yella, universitetslektor datateknik.

Nära samarbete med stora företag
Högskolan Dalarna har i området mikrodataanalys etablerat ett nära samarbete med processindustrin, statliga verk och detaljhandeln. Det här ger viktiga ingångar till en kommersiell arbetsmarknad som i övrigt domineras av stora företag som SAS, IBM, Microsoft, Oracle, SAP, Mc Kinsey och Accentura, vilka också skulle kunna vara samarbetspartners för Högskolan.

Nu kan vi möta regionala behov på arbetskraft
Masterexamensrätten innebär att Högskolan Dalarna nu kan starta olika utbildningar inom mikrodataanalys och själv examinera studenter på mastersnivå.
-Det här ger oss stor flexibilitet att hitta bra utbildningslösningar, som syftar till framför allt att möta det regionala behovet på arbetskraft, speciellt inom data och IT-relaterade företag. Det säger Kenneth Carling, professor i statistik vid Högskolan Dalarna.
Se rapporten från Högskoleverket: www.hsv.se

Text och bild: Annette Skogsjö

I går hängde en docka från taket på ny- och tillbyggnaden till Högskolans kanslihusbyggnad.

Är byggjobbarna sura på Högskolan? Vad säger fastighetschefen Lars-Olof Nordqvist?

- Det är en gammal tradition att när byggmästaren och uppdragsgivaren inte bjuder på taklagsfest så hänger byggnadsarbetarna upp en docka på det här sättet. Jag har fått en hel del samtal och frågor om det.

Idag är dockan nertagen.

- Men Högskolan är inte inblandad i detta. Vi hyr av Masmästaren, som äger fastigheten och står som uppdragsgivare. Det här är en fråga som handlar om relationerna mellan uppdragsgivaren, arbetsgivaren och byggnadsarbetarna.

Idag invigdes lokaler i Vassbo som iordningställts för att passa Högskolans avdelning för skog- och träteknik. Arbetet har pågått sedan årsskiftet. De som arbetar i Vassbo är Tomas Gullberg, forskningsledare skoglig systemutveckling, Claes Hellqvist, forskningsingenjör plantproduktion och skogsetablering, Anders Lindström, Jan-Erik Liss, Anders Mattsson och Eva Stattin, alla forskningsledare skog och trä. Ämnesansvarig är Anders Lindström. Jonny Svensson, vaktmästare från Garpenberg har arbetat mycket med att få allt det praktiska att fungera.
Akademichef Lennart Westman redo med saxen...

....och härmed är Vassbo-lokalerna invigda.


Början till en skog.

Anders Lindström och Eva Stattin berättade om forskningen som bedrivs i Vassbo. Man tar också emot gymnasieelever i forskarskolan. Nästa gång blir i slutet på september.
-Alla som är intresserade av de experiment vi gör är mycket välkomna hit, sa Anders Lindström, som är ämnesansvarig för skog- och träteknik.


Eva Stattin och Anders Lindström förevisar forskningen.

Från vänster: Eva Stattin, Pia Wallén, Gusten Stenlund, Marianne Vemhäll och Åsa Dahlstrand.

Jonny Svensson, vaktmästare från Garpenberg, har arbetat mycket med flytten och iordningställande av lokalerna.

Kate Andreasson förestår Växthuscafét. Hon bjöd gästerna på fantastisk vegetarisk mat, odlat på plats förstås.

Anders Lindström, forskningsledare skog- och träteknik i samtal med Lennart Westman, akademichef Industri och samhälle.


Bild och text: Annette Skogsjö

Nyligen redogjorde studenterna på Maskinteknik - Industriell utveckling och ledarskap, sina projektarbeten. Studenterna får förutsättningarna och utarbetar sedan en kravspecifikation. Den måste godkännas innan gruppen kan fortsätta sitt arbete hela vägen fram till färdig prototyp.

-Poängen är att studenterna ska lära sig att arbeta i projektgrupp, säger programansvarige David Svadling. Det här handlar om mycket mer än det tekniska, att göra beräkningar, konstruera och att bygga. Projekten ska vara så verkliga som möjligt. Studenterna får själva lösa de problem som uppstår och eventuella konflikter. Erfarenheterna de får är viktiga och kommer väl till pass under andra året.
-De får ett sug efter kunskap i den här processen och lär sig koppla teori och praktik, menar David Svadling.

Kenneth Enlund demonstrerar gruppens prototyp.

Från vänster: Markus Nilsson, Björn Fröderberg och Oskar Hallberg visar sin grupps prototyp på en mopedlyft.

Här är studenterna som snart genomfört sitt första år på Maskinteknik - Industriell utveckling och ledarskap. Läs mer om programmet under länken: http://www.du.se/sv/Utbildning/Utbildningsprogram/Industriell-utveckling-och-ledarskap/

Längst fram: Anders Ragnarsson, andra raden fr vänster: Robert Lind, Ingemar Bite, Fredrik Nordin, Kenneth Enlund, tredje raden: Fadi Awda, Daniel Stoor, fjärde raden: Niklas Wiik, Denise Lauter, Ann-Sofie Mullback, femte raden: Fredrik Kantojärvi och Fredrik Norman.

Längst fram från vänster: Karl Eriksson, Björn Fröderberg, Andreas Lindholm, Anneli Jansson, raderna bakom från vänster: Joacim Jonsson, Oskar Hallberg, Peter Wadell, Johan Deutsch Nordin, Markus Nilsson, Eduard Reyes och Jerker Lysell.

David Svadling är programansvarig för Maskinteknik - Industriell utvecking och ledarskap.

Text och bild: Annette Skogsjö

Mats Ewertzon, universitetsadjunkt inom vårdvetenskap vid Högskolan Dalarna och doktorand vid Örebro universitet, har på uppdrag av Socialstyrelsen skrivit en artikel som beskriver situationen för anhöriga till personer med psykisk sjukdom. Detta med anledning av de nya bestämmelserna om stöd till anhöriga.
Se länk: http://www.socialstyrelsen.se/aldre/stodtillanhoriga/artiklar

Mats Ewertzon arbetar med en avhandling inom området och kommer att doktorera någon gång under våren 2011.
-Det här området är eftersatt i forskningen. Drivkraften för mig har jag fått genom mina erfarenheter inom psykiatrin, där jag arbetat som sjuksköterska, säger Mats Ewertzon. Frågorna och problemen är många vad gäller anhörigsituationen, säger han.

Utveckling av en specialistutbildning inom sjuksköterskeprogrammet vid Högskolan Dalarna har länge varit aktuell.
-Vi har för avsikt att starta en specialistutbildning under hösten 2011, säger Janeth Leksell, avdelningschef för Vårdvetenskap med inriktning omvårdnad.

I förra veckan tog studenterna på Biomedicinska analytiker-programmet sin examen. Under två dagar redovisade de sina arbeten vid Centrum för klinisk forskning.

BMA-programmet har haft ett nära samarbete med Falu lasarett. Studenternas arbeten har tillämpning både inom klinisk verksamhet och inom idrottsverksamhet. Studenterna får för det mesta omgående arbete efter examen. En del av tidigare års studenter arbetar t ex på Falu lasarett.

-Årets arbeten är mycket intressanta och har samhällsnytta, säger Yngve Bergqvist, professor i analytisk kemi vid Högskolan Dalarna. En del av uppsatserna får stor nyttoeffekt för Landstinget, säger han.

De nya biomedicinska analytikerna, från vänster: Irina Svensson, Mena Kadar Abbas, Malin Engvall, Monica Englund, Susanna Wennström, Tina Dahlman och Mohammed Farah. Foto: Yngve Bergqvist.

Rubrikerna på årets BMA-uppsatser är:
-Diagnostik för vancomycinresistenta enterokocker med PCR.
-Verifiering av en ELISA metod för att mäta calprotectin i faeces.
-Utveckling av en ny metod för att mäta kvoten mellan omega-6 och omega-3 fettsyror med gaskromatografi.
-Utveckling av en ny metod för att mäta efavirenz från intorkade blodfläckar.
-Utveckling av en metod för mätning av etylenglykol i serum med gaskromatografi.
-Detektion av verksam substans i malarialäkemedel med hjälp av Fox-färgeaktion.
-Modifiering av externa kontroller för HemoCue och Abbott´s PCx.


Text: Annette Skogsjö

Ca 150 studenter och  450 anhöriga samlades på lördagen i Galaxen i Borlänge för en avslutningsceremoni efter studierna. Ungefär hälften av studenterna representerade andra länder än Sverige. Efter ceremonin intog många av dem scenen för att bli fotograferade tillsammans med rektor, Högskolans flagga och den svenska flaggan.


Från vänster: Ziquan Yu, Binyan Xia, Emile Kelly, Marika Brückner, Oline Lundberg.



Från vänster: Hao Zhang, Jean-Philippe Deschamps-Laporte, Jennifer Ågstrand, Daniel Ramirez, Sofia Flink, Engr. Zakria Saleem och rektor Agneta Stark.


Från vänster: Josefine Persson, Linnéa Persson, Therese Ståhlberg, Francis Ngarariga.


Rektor Agneta Stark talade.

Rektor Agneta Starkt talade om generationsväxlingen som sker i Sverige just nu och att de nyutexaminerade studenterna verkligen behövs på arbetsmarknaden, inte minst i Dalarna som är bland de första länen i landet när det  gäller pensionsavgångar. Hon talade också om den oro som finns i världen och de fantastiska möjligheter som mångfalden av nationaliteter på Högskolan innebär för att öka förståelsen mellan människor och kulturer. Det ökar möjligheterna att lösa problem, att leda förändringar , menade hon. Agneta Stark uppmanade också studenterna att se till att ta ut sin examen, vilket är en nödvändighet om man vill jobba i ett annat europeiskt land.


Joacim Svensson, ordförande i Dalarnas studentkår.

Dalarnas Studentkårs ordförande  Joacim Svensson citerade Woody Allen och gav därmed några råd för framtiden. ” Det gäller att undvika fallgropar, ta vara på möjligheter och vara hemma  kl 5.00 varje kväll”. Med det uppmanade han studenterna att också unna sig att njuta av tillvaron och sätta värde på fritiden för att orka jobba hårt.


Stora Tuna spelmanslag.

Stora Tuna spelmanslag spelade vid in- och utmarsch. Niklas Rapp, en av studenterna vid Högskolan som brukar underhålla i Kårhuset,  spelade” I am free falling” av Tom Petty och” Imagine” av John Lennon.

Text: Laila Edholm
Foto: Ulf Palm

Projektet Language Café har fått pris - 2010 European Awards for Lifelong Learning. Omkring 29 Language Café finns i åtta europeiska länder. The Life Long Learning Awards uppmärksammades nyligen på en konferens i Barcelona, där man bl a tog upp frågan om hur man bäst stödjer och uppmuntrar studenters, lärares utbyten mellan länder och EU´s program för livslångt lärande.

-Det här priset går verkligen till alla, som gör projektet Language Café till en sådan succe. Det är härligt att se så mycket entusiasm för den här idén, sa Alison Dickens, Language Cafe project co-ordinator.

Loretta Qvarnström och BethAnne Yoxsimer Paulsrud var pionjärer vid Högskolan Dalarna. De startade Language Café 2001. Varannan vecka är alla som vill välkomna till Language Café på kårhusen i Borlänge och Falun. Tankar och planer finns på att förlägga språkcafé i några av städernas caféer i stället. För meningen är just att vem som helst kan ansluta, inte bara studenter.

Från vänster: Mandy Bengts, universitetsadjunkt engelska, Sima Mahdjoub och Paulina Suchacka, studentrepresentanter för språkcafé i Borlänge, Loretta Qvarnström, universitetsadjunkt engelska, Olga Viberg, universitetsadjunkt ryska, Celine Rocher-Hallin, universitetsadjunkt franska.
Saknas på bilden gör studentrepresentanterna för språkcafé i Falun, Anna Wirebratt och Brianna Rydvall.

Text och bild: A Skogsjö

Alla gäster bjöds på buffé med dryck och tilltugg av allehanda slag. I centrum för all uppmärksamhet sken Agneta Stark ikapp med de glittrande fyllda glasen.

Från när och fjärran hade de slutit upp, alla de som ville tacka och säga farväl till avgående rektor Agneta Stark. Det blev många tal med varma, uppskattande ord och många gåvor. Det allra "hjärtligaste" talet hölls av studentkårens ordförande Joacim Svensson som från platsen närmast hjärtat, från bröstfickan, tog upp och överlämnade ett tygmärke för Dalarnas studentkår. Han uttryckte sin stora tacksamhet för det stöd som Agneta Stark har visat för studenternas sak och för hennes medverkan till sammanslagningen av de två tidigare studentkårerna, en för Falun och en för Borlänge. 

På plats i minglet fanns Högskolan Dalarnas nya rektor Marita Hilliges och företrädare för den nya styrelsen. Tidigare på dagen hade styrelsen samlats för sitt första sammanträde tillsammans. Som inbjudare till avtackningen stod styrelsen och minglet ägde rum på Kårhuset den 17 juni. 

En varm kram från kollegan på Högskolan i Gävle, rektor Maj-Britt Johansson.

Text och foto: Anna Hägglund

Ph. D. Harry J Khamis besöker just nu Akademin Industri och samhälle, ämnet statistik. Han är professor vid Wright State University, Avdelningen för matematik och statistik, Dayton, Ohio. Det är inte första gången han är i Sverige. Åren 1999-2000 bodde Harry J Khamis i Uppsala och arbetade vid Institutionen för informationsvetenskap vid Uppsala universitet. Då träffade han professor Kenneth Carling, som var opponent när en av Harry J Kjamis doktorander disputerade.

Ph.D. Harry J. Khamis, professor vid Wright State University, Dayton, Ohio, gästar statistiker-kollegor vid Högskolan Dalarna. 

Ett annat viktigt skäl för Sverigebesöket är polskan. Harry J Khamis tycker att svensk polska*/ är det härligaste som finns bland värdens musik och danser. Han berättar att han redan tidigt under skoltiden var med i en dansgrupp, där man provade danser från hela världen. Polskan har kommit att bli hans favorit. Han har besökt Sverige varje år sedan 1995.

Nu är han här för att träffa statistikerkollegor vid Högskolan Dalarna. Under sommaren kommer han också att delta i olika dansevenemang i Sverige. 

*/Polska är en pardans i tretakt som har dansats och utvecklats i snart 500 år och som dansas än i dag. Den ska inte förväxlas med polka, som är en modernare dans i tvåtakt. Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Polska_%28dans%29

Text och foto: Annette Skogsjö

Se filmen från presskonferensen

Ett 15-tal ungdomar  från Dalarna jobbar under sommaren på sex festivaler i Storbritannien och några har också möjlighet lansera sina band där.  Projektet har möjliggjorts bl a genom Innovation Music Network, ett internationellt nätverk av musiker, artister, företag och studenter i Inre Skandinavien. Syftet med projektet är att inspirera till och lära sig mer om företagande i den kreativa branschen genom olika typer av samarbeten. Målet är att kombinera högskoleutbildning och folkbildning i teori och praktik för att se till att deltagarna får jobb.

Ett antal studenter vid Högskolan Dalarna, som läser Ljud- och musikproduktionsprogrammet, och arbetslösa ungdomar i Falun hjälper varandra att lära sig arbeta med festivaler i Dalarna och Storbritannien. Syftet är att de gemensamt ska stärka sina respektive kompetenser mot olika karriärmål. Projektet drivs av Studiefrämjandet Södra Dalarna, och startade i maj.  Det går under namnet FESTE.V.T.I – läs Festivity. I september 2010 redovisas ungdomarnas lärande på bland annat Club Embassy i London på inbjudan av Svenska Handelskammaren.

-Det här är ett oerhört utvecklande samarbete där vi kopplar samman folkbildning med högskoleutbildning. Studiefrämjandet har satsat mycket på det här projektet och vi tror verkligen på det. Det är utvecklande både för deltagarna och för oss som folkbildningsorganisation. Och det har redan lett till jobb, säger Jan Ekebjär, verksamhetsledare på Studiefrämjandet.

Under perioden får deltagarna handledning i hur de ska jämföra svenska förhållanden med de engelska. Studenter som avslutar sin utbildning under projektet startar företag  i syfte att jobba med artistutveckling och marknadskommunikation. Nätverkandet inom projektet Innovation Music Network har gjort samarbetet möjligt mellan ett eventproducerande företag i London, företagare i Dalarna och ungdomarna. Intresset för ungdomarnas arbete är så stort att ett brittiskt TV-produktionsbolag följer dem i syfte att göra en serie i sex delar om deras lärande.

Arbetet följs också av universitetsadjunkt Sören Johansson, som är verksam vid Högskolan Dalarna och nu arbetar på sin avhandling som doktorand vid Musikhögskolan i Stockholm. Målet med hans forskning är att finna verktyg för ökad  ”employability” eller anställningsbarhet i branschen. Han har själv arbetat i musikbranschen och var bl a med och startade Peter Carlsson & De Blå Grodorna. 

-Omstruktureringen av branschen är omfattande men det skapar också möjligheter. London är ett av flera centra i Europa för de kreativa näringarna. Svenskar är vana att stå i kö. Men nu är det dags att  vi tränger oss fram och tar för oss genom olika samarbeten. Våra studenter är faktiskt önskade som festivalmedarbetare i Storbritannien och det är ett gott betyg åt oss, säger Sören Johansson.

För ytterligare information: Jan Ekebjär, Studiefrämjandet, tfn 070-237 43 11, Sören Johansson, Högskolan Dalarna, tfn 070-255 43 11, eller informationschef Laila Edholm, tfn 070-583 60 40, Högskolan

Bo G Jansson har blivit befordrad till professor i litteraturvetenskap vid Högskolan Dalarna, där han varit verksam som universitetslektor i litteraturvetenskap sedan 1996.

Professor Bo G Jansson.

Han disputerade vid Uppsala universitet 1990 med avhandlingen ”Självironi, självbespegling och självreflexion; den metafiktiva tendensen i Eyvind Johnsons diktning”.  Förutom litteraturvetenskap har Bo G Jansson undervisat i ämnen som bland annat medie- och kommunikationsvetenskap, bildproduktion samt filosofi. Hans forskningsområden är den postmodernistiska estetiken. Ett annat område är berättelseteori, som enligt Bo G Jansson inte bara är ett metodiskt verktyg för att analysera litteraturens och andra mediers verkan, utan även är kopplat till idéer om berättelsens funktion och existenssätt. Den nye professorns senast publicerade monografi är ”Fet-Mats. Den förstenade gruvdrängen i sakprosa och som inspirationskälla till dikt och konst från 1700-talet till i dag” (Hedemora: Gidlunds förlag, 2009). Där redogör Bo G Jansson för Fet-Mats berättelsernas genes.

Bo G Jansson är sedan 2007 forskningsledare för forskningsmiljön ”Världsarvets världar” vid Högskolan Dalarna.

Vägen från Uppsala via Århus till Högskolan Dalarna
Hur ser vägen fram till nu ut och varför blev det som det blev?
-Ja, det kan man fråga, svarar han hastigt. Jag kommer från en socialdemokratisk miljö. Bo G Jansson berättar att han från början, under gymnasietiden var mycket politiskt aktiv, engagerad i Sveriges elevkårers centralorganisation. Men sedan, berättar han, tog humanismen och filosofin över när han åter kom till Uppsala.

Bo G Jansson är född i Uppsala men gick i skola i Jönköping dit familjen flyttade när han var liten. När han sedan ville fortsätta med akademiska studier flyttade han tillbaka till Uppsala.
-Jag trivdes, det gick bra, jag lyftes fram, säger han och ser både förvånad och road ut. Men jag var väldigt i valet och kvalet. Samtidigt som jag ville fortsätta med forskarutbildning behövde jag skaffa en utbildning för ett yrkesliv, få ett arbete helt enkelt. Funderade på lärarutbildning men till slut blev det bibliotekarielinjen i Borås.

Under några år arbetade Bo G Jansson som bibliotekarie vid universitetsbiblioteket i Uppsala samtidigt som han verkade som timlärare och vikarierande universitetslektor i litteraturvetenskap vid universitetet.

Bo G Jansson var under perioden 1992-95 svensk lektor vid Institut for nordisk sprog og litteratur vid Aarhus universitet.
-Det var en framgångstid för mig, både vetenskapligt och pedagogiskt. Jag skrev här boken ”Postmodernism och metafiktion i Norden” som utgavs både i Danmark och Sverige. Jag erbjöds också fast anställning vid Aarhus universitet. Det var märkvärdigt därför att lektorer i svenska i Danmark normalt bara får tidsbegränsad tjänst. Detta därför att den svenske lektorn riskerar att fördanskas och därmed förlora sin förmåga att undervisa i just svenska.

Men livet består av mer än arbete, ett livspussel måste läggas. Även om Bo G Jansson trivdes i Danmark och Aarhus sökte han andra arbeten eftersom hans hustru, Satu, var kvar i Uppsala.

-Jag sökte flera lektorat i Sverige (och fick faktiskt alla!!!) men valde att tacka ja till Högskolan Dalarna, där även min fru fick arbete. Jag är väldigt glad och tacksam över att arbeta här, säger den nye professorn. Egentligen spelar det inte så stor roll om man är på en liten högskola eller ett stort universitet, menar Bo G Jansson. Jobbet som lärare och forskare är detsamma.

Berättelseteorier
Ett av Bo G Janssons forskningsområden är berättelseteori i ett flermedialt perspektiv. I takt med samhällets och medieverklighetens förändringar skiftar även villkoren för berättandet. Det är ett viktigt forskningsfält och omfattar allt från skönlitteratur och tv-program till turism och reklam. Corporate storytelling har till exempel blivit en viktig bransch.
-Kultur och ekonomi går hand i hand, inget lever i isolat, säger Bo G Jansson. Vi har gått från industri- till informationssamhället och nu till upplevelsesamhället där berättandet intar en central plats.

Utnämningen en framgång för litteratur och humaniora
Bo G Jansson anser att utnämningen framförallt är en framgång för litteraturens och humanioras ställning.
-Jag har väl egentligen inte haft några jätteambitioner själv. Det kan bero på att min uppväxtmiljö saknade akademiska traditioner, spekulerar han. I och med att jag arbetar vid en mindre högskola har jag möjligen känt ett större karriärtryck än om jag arbetat vid Uppsala eller Aarhus universitet. Självklart är jag mycket stolt och glad över utnämningen men jag tycker att detta framförallt är en framgång för fälten litteratur och humaniora vid Högskolan Dalarna, säger den nye professorn.


Text och bild: Annette Skogsjö

Marita Hilliges, rektor vid Högskolan Dalarna.

Idag får Högskolan Dalarna ny rektor.  Marita Hilliges är professor i neurovetenskap och kommer närmast från Högskolan i Halmstad, där hon varit prorektor sedan 2006. Hon flyttade till Falun på själva Valborgsmässoafton och hon har, som hon säger, smygstartat med att arbeta. Det finns mycket som är lika i de båda miljöerna, den hon kommer ifrån och den hon kommer till.
-Det har varit roligt och jag har träffat många människor och vill träffa fler. Utmaningen just nu är att tänka bort min förförståelse och se Högskolan Dalarna förutsättningslöst. Se vilka ni är på riktigt, säger hon.

Här finns kraft och vilja till förändring  - något att vara stolt över
Vår nya rektor säger att hon är väldigt imponerad över den utveckling hon tycker sig se vi har haft vid Högskolan Dalarna.
-Ni har jobbat med ekonomin och med kraft vänt den och samtidigt utvecklat verksamheten. Och jag märker att många har drömmar och visioner om hur det kan bli ännu bättre, säger hon. Det verkar finnas en kraft och vilja till förändring på den här högskolan. Det är något att vara stolt över och bejaka.  

Kvalitetsarbete ska genomsyra hela organisationen
Marita Hilliges har varit med om att utveckla toppbetyg när det gäller kvalitetsarbete vid Högskolan i Halmstad. Hon anser att detta jobb ska utföras systematiskt och engagera hela organisationen.
-Det handlar ju om att ta reda på fakta, undersöka och våga se sig själv, vad som fungerar och vad som inte fungerar och sedan besluta vad man ska prioritera, säger hon. 
Det finns olika filosofier för hur kvalitetsarbete kan bedrivas. Hon anser att ett genomtänkt kvalitetsarbete ska genomsyra hela verksamheten.

Inget ”quick fix”
Ett ord som återkommer i samtalet med Marita Hilliges är ”ihärdig”. Hon svarar tveklöst ja på frågan om hon besitter den egenskapen, att vara ihärdig, både när det gäller utveckling av utbildning, sin egen forskning och systematiskt kvalitetsarbete.
-Man tar ett steg, och så tar man ett till…man bygger ihärdigt upp de kvalitetssystem som  verksamheten behöver. Och detta är alltså inget quick fix. Det handlar om att successivt bli medveten om sitt eget sätt att arbeta. Och det handlar om allas medverkan och därmed delaktighet, menar Marita Hilliges.

Varför valde du att utbilda dig till tandläkare?
Många val kan man inte alltid härleda till ett enda tillfälle. Men när Marita Hilliges var i samma situation som våra kommande studenter, de som efter gymnasiet ska välja väg, hände något som fick henne att just utbilda sig till tandläkare.
-När jag gick ut gymnasiet fanns så många möjligheter och jag tyckte allt passade och var intressant. Så hörde jag en granne till oss säga att hon hade valt ett bra jobb, tandläkare. Hon hade tre kriterier för sitt val. För det första får man medicinskt intressanta kunskaper och för det andra möter man människor i en specifik situation där psykologi och bemötande spelar en viktig roll och för det tredje, yrket är ett hantverk.

Forskning
Marita Hilliges kom att forska om nervsystemets byggnad och funktioner. Det handlar mycket om att kartlägga och funktionsbestämma nerver.
-Det som fascinerar med forskning är att man kan hitta oväntade saker, man kan se något som ingen annan har sett tidigare, säger Marita Hilliges med en förtjusning som inte går att ta miste på.
I resonemanget om forskning återkommer ihärdigheten.
-Det kräver mycket tålamod och man måste ha förmåga att se glädjen i de små framstegen och även inse att ett nederlag kan ses som ett framsteg i ett större sammanhang.

Från skog till stadskärna
Rektor Marita Hilliges har helt nyligen flyttat till centrala Falun. Hon tycker det blev en rolig kontrast mot den tidigare bostaden som låg ”mitt i skogen”. Hon bor här med sin make Markku och yngste sonen Adam, 13 år. Isak, 22 år studerar biologi på annan ort och har flyttat hemifrån.
-Men han kommer hem till Peace & Love-festivalen, berättar Marita.
Lukas, som är 20 år, gör sin värnplikt.

Inte bara rektor, även musiker
Marita Hilliges har spelat och sjungit så länge hon kan minnas. Hon gick i Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm som barn. Hon spelar cello och tycker om att sjunga i kör.
Varje sommar åker hon på körläger, dock inte denna eftersom hon tillträder som rektor samma tidpunkt.  Hon brukar åka till Tallis Scholars sommaruniversitet i Oakham, England. Där utforskar man renässansens körmusik.
-Det är väldigt roligt att sjunga i kör. Det handlar om att möta människor, samarbeta och skapa något tillsammans, säger Marita Hilliges. 


Text och foto: Annette Skogsjö

2009 tog Högskolestyrelsen beslut om att bygga ett nytt bibliotek för Högskolan Dalarna. Det nuvarande biblioteket är trångt och har inte tillräckligt många studiearbetsplatser för studenterna. Antalet studenter har också ökat markant de senaste åren.

Det kommunala fastighetsbolaget som äger högskolebyggnaden har nu tagit beslut om det vinnande förslaget i arkitekttävlingen. Det har ritats av ett danskägt företag, ADEPT ApS, och i utformningen av förslaget har medverkat såväl danska som japanska arkitekter. 

Ambitionen med det nya biblioteket är att det ska fungera som en dynamisk mötesplats. Här visas interiören som bjuder besökaren på ett stort och spännande rum som inbjuder till upptäcktsfärd.

Nu är det dags att kostnadsberäkna och sätta igång projekteringen under kommande höst. Byggstart kan sedan tidigast ske våren 2011. Byggtiden beräknas ta minst ett år.

- Vi är förstås väldigt glada över att det nu finns ett konkret beslut om hur det nya biblioteket ska utformas, säger förvaltningschef Bengt Eriksson. Han har tillsammans med förra rektorn Agneta Stark och chefen för högskolebiblioteket Margareta  Malmgren Scholz ingått i bedömargruppen som haft i uppdrag att välja ut det arkitektritade förslaget.  Även nye ordföranden i Dalarnas Studentkår Erik Brunnert Walfridsson har ingått i bedömargruppen.

- Biblioteket är efterlängtat och styrelse och högskoleledning är överens om att ett nytt bibliotek kommer att betyda mycket för att stärka Högskolans varumärke och attraktivitet hos nya studenter, säger förvaltningschefen.

Arkitektur och landskapsdesign ska starkt bidra till bibliotekets identitet. Horisontella fönster bakom träribbor filtrerar ljuset och fyller byggnaden med ett fint ljus.

Enligt kommunalrådet Mikael Rosén har fastighetsbolagets styrelse helt gått på bedömargruppens förslag.

- Arkitekterna har lyckats åstadkomma ett spännande och stimulerande koncept, både sett utifrån och inifrån byggnaden. Det är positivt att biblioteksansvariga och arkitekter är helt eniga om byggnadens utformning. För egen del har jag bevakat att byggnaden också tillgodoser Scandic Hotels behov, säger Mikael Rosén.

Biblioteksutbyggnaden sträcker sig söderut och förbinds med ett brett stråk till den befintliga ljushallen.