Högskolan Dalarna har erhållit 2,7 mkr från KK-stiftelsen för ett antal projekt inom ramen för forsknings- och utvecklingsprojektet Nästa Generations Lärande.

Högskolans vision är att bli internationellt ledande när det gäller användning av ny pedagogik med hjälp av informations- och kommunikationstekniker.

Flera delprojekt inryms i projektet. KK-stiftelsen vill se  en avrapportering i början av 2011 av i synnerhet två projekt.

Det ena projektet benäms Fri start, fri fart och syftar till att försöka bredda möjligheten att påbörja utbildning successivt och inte enbart knutet till fasta ansökningsdagar och terminer.

Det andra projektet handlar om Öppna lärarresurser i form av öppna föreläsningar bl a via iTunes U och andra öppna kanaler.

Miljöpartiet är största parti och Kristdemokraterna och Centern åker ur riksdagen i årets val om besökarna på Peace & Love-festivalen får välja. Det visar en undersökning som forskare vid Högskolan Dalarna genomförde vid årets festival.

Under Peace & Love-festivalens musikdagar genomförde forskare vid Högskolan Dalarna en valundersökning, där 538 slumpmässigt utvalda festivaldeltagare tillfrågades. De fick svara på frågan, ”Om det vore val idag, vilket parti skulle du rösta på?”

Miljöpartiet fick flest röster av festivalbesökarna, 22,1 procent, före Moderaterna med 20,9 procent och ”övriga” partier på 20,6 procent. Partierna (”övriga”) utanför riksdagen får alltså en betydande andel röster. Tredje största parti av riksdagspartierna var Socialdemokraterna med 15,9 procent, därefter kom Vänsterpartiet med 10,8 procent. Folkpartiet fick 5,5 procent medan Centern och Kristdemokraterna åker ur riksdagen om besökarna på Peace & Love-festivalen får välja. Kristdemokraterna fick 1,2 procent och Centern fick 3,2 procent. Sammantaget fick de Rödgröna 48,7 procent av festivalbesökarnas röster och Alliansen 30,7 procent.

Läs mer om undersökningen i pressmeddelandet (daterat 2010-07-07)

Dalarnas studentkår och Högskolan Dalarna har förhandlat fram ett avtal som innebär att Högskolan ger finansiellt stöd till studentkåren. Med detta stöd kan kåren fortsätta sköta bevakning av utbildningsfrågor och se till den studiesociala verksamheten för studenterna vid Högskolan Dalarna.

Högskolan och Kåren är eniga om att ett starkt studentinflytande är av största vikt för utbildningens fortsatta kvalitet.

-Vi är glada för att Högskolan Dalarna inser betydelsen av en stark studentrörelse, säger Erik Brunnert Walfridsson, ordförande i Dalarnas studentkår.

-Statens direkta ersättning är lägre än vad som är rimligt för att kompensera för kårernas intäktsbortfall i samband med kårobligatoriets avskaffande vid halvårsskiftet, menar Marita Hilliges, rektor vid Högskolan Dalarna. Vi hoppas att den modell för ytterligare ersättning direkt från Högskolan kommer att fungera så att Kåren kan fortsätta med sitt arbete att värna och utveckla utbildningarnas kvalitet.

Jerker Lysell intervjuas av Stora Tuna-löparen Anton Sjökvist.

Högskolan Dalarna skördade fina framgångar på Student-VM i orientering som hölls i Borlänge 19-23 juli.

I den svenska truppen på 14 personer ingick inte mindre än tre deltagare från Högskolan Dalarna: Jerker Lysell, Josefin Engström och Martina Karlsson. Totalt knep det svenska laget som gjorde bra ifrån sig fem medaljer, två guld, två silver och en brons. Alla medaljerna gick till herrarna i laget och Sverige kom på andra plats i medaljligan efter Schweiz. Det svenska lagets guldmedaljer erövrades i sprint och stafett. 

Guldmedaljen i sprint gick till Jerker Lysell som är förstaårssenior och har etablerat sig i landslaget i sommar. Segern är således ingen tillfällighet och han är uttagen till den svenska trupp som ska delta i VM i Trondheim 8 – 15 augusti i år. 

Jerker Lysell (sprint, medel, stafett) studerar till maskiningenjör vid Högskolan Dalarna i Borlänge. Josefin Engström (sprint, medel, stafett) satsar på studier i idrott och ekonomi, medan Martina Karlsson (lång, medel, stafett) har inriktat sig på att bli idrottslärare. 

Här är det Högskolan Dalarnas Martina Karlsson som spurtar i mål på långdistansen.

Högskolan Dalarnas rektor Marita Hilliges gläds åt de svenska framgångarna och tänker inte minst på guldmedaljen i sprint.

- En bedrift som gör oss stolta och säkert inspirerar många, säger Marita Hilliges. 

Totalt 270 tävlande, varav flera världsstjärnor, från 31 länder hade anmält sig. Tävlingarna genomfördes i samarbete mellan Sveriges Akademiska Idrottsförbund och Stora Tuna OK. Senast tävlingarna hölls i Sverige var 1984 i Jönköping.

Läs mer om tävlingarna på nyhetsplats med start måndag den 19 juli på orientering.se.

Text: Anna Hägglund
Foto: Ett fototeam bestående av Klas Bringert, Helena Olsson och Jonas Karlsson

 Regeringen har givit CSN i uppdrag att förbättra informationen till studenterna om studiemedelssystemets bestämmelser och att se över vilken ökad flexibilitet som kan rymmas inom dagens studiemedelssystem när det gäller vilken tid studiemedel kan lämnas för.

Landshövding Maria Norrfalk och Region Dalarnas ordförande Anders Ahlgren vill att regeringen fortsätter att underlätta ungdomars möjlighet till inträde i arbetslivet.

I en skrivelse till regeringen pekar de på vad den tillfälliga ökningen med ca 900 platser har betytt. Högskolan Dalarna har under den senaste åren haft en mycket positiv utveckling och söktrycket har ökat mycket i jämförelse med riket i stort. Till detta kommer att ungdomsarbetslösheten är fortsatt hög i länet.

De menar därför att det vore olyckligt om regeringen nu genomför en snabb neddragning av antalet platser vid Högskolan Dalarna.

Läs skrivelsen i sin helhet på Region Dalarnas hemsida

Karin Edvardsson forskar inom området vägteknik med stöd av Trafikverket.

Det blir lägre kostnad och bättre miljö när man behandlar grusvägar med den metod som understöds av Karin Edvardssons forskning. De resultat som hon har kommit fram till är redan i praktisk användning hos Svevia och andra entreprenörer.

Dammiga sommarvägar är ett stort och känt problem i Sverige, eftersom vi ju bor i ett land med ovanligt stor andel grusvägar. Att det dammar från bilar som kör på grusväg innebär sämre sikt och är därför ett trafiksäkerhetsproblem. Dammet medför också att grusmaterialet behöver ersättas med tiden. Särskilt de små partiklarna i dammet är också en fara för människors hälsa.  

Men det finns lösningar som gör problemet mindre. En som har studerat detta närmare är Karin Edvardsson vid Högskolan Dalarna som under våren har presenterat sina resultat i en doktorsavhandling.

Resultaten från hennes forskning visar att enbart på det 2 000 mil långa statliga grusvägnätet kan en årlig kostnadsbesparing göras på ungefär 15 mkr. Dessutom skulle mängden kemikalier som släpps ut i naturen minska.

Genom att använda saltlösning istället för den traditionella metoden att sprida flingsalt kan man minska mängden salt som behöver spridas på vägen med hälften. Ändå uppnår man samma resultat när det gäller att binda dammet.

Forskningsresultaten har redan kommit till användning hos entreprenörer som Svevia (tidigare Vägverket Produktion) och Skanska. Under projekttiden har man testat effektiviteten hos olika dammbindningsmedel på fyra olika platser i landet, Umeå, Rättvik, Hagfors och Halmstad. Mätningarna visade att salt var mer effektivt än andra alternativa organiska produkter som testades. Testerna har gjorts med en metod för mobil partikelmätning som Karin Edvardsson har utvecklat.

Karin Edvardsson är född i Falun, uppväxt i Mora och bor sedan 2004 i Borlänge. Hon är anställd som adjunkt i byggteknik vid Högskolan Dalarna.

Bakgrund

Doktorsavhandlingen har titeln Evaluation of Dust Suppressants for Gravel Roads: Methods Development and Efficiency Studies. Disputationen ägde rum den 21 april vid KTH. Opponent var Andrew Dawson, biträdande professor vid University of Nottingham, England. Handledare har varit Björn Birgisson, professor vid KTH. Biträdande handledare har varit Rolf Magnusson, professor vid Högskolan Dalarna, och Ulf Isaksson, professor vid KTH.

Länk till nedladdning av abstract och även avhandlingen i fulltext på engelska med sammanfattning på svenska

Text och foto: Anna Hägglund 

Inför terminsstarten är det nu fullt på de flesta utbildningsprogrammen. Några program går det fortfarande bra att göra en sen anmälan till. För fristående kurser är läget ännu tuffare. Högskolan Dalarna har tvingats säga nej till sökande till ett antal fristående kurser, samtidigt som det finns en del restplatser kvar på utbildningsprogram där dessa kurser ingår.

- Det här kan verka besynnerligt, men i detta läge har Högskolans ledning beslutat att prioritera program före fristående kurser, säger rektor Marita Hilliges. Fler ungdomar som lämnar gymnasiet och hög ungdomsarbetslöshet har påverkat den prioritering som måste göras. Regionen har också en generationsväxling som gör att arbetsgivare inom företag och offentlig sektor har behov av ny arbetskraft.

- Vi skulle gärna ta emot fler studenter, betonar Marita Hilliges, och det är positivt att så många är intresserade av att studera hos oss. Högskolan styr dock inte själv fullt ut över de ekonomiska ramarna för sin verksamhet. De ekonomiska ramarna sätts av regering och riksdag. Med de ramar vi har idag tvingas vi prioritera mellan både program och kurser för att hantera söktrycket efter bästa förmåga.

 
Irene Gilsenan Nordin, med starka rötter i Irland, är ny professor i engelska.

Särskilt är det mötet mellan poesi och filosofi som intresserar Irene Gilsenan Nordin, nybliven professor i engelska vid Högskolan Dalarna. Därtill fångas hon av det magiska i det enkla vardagliga som hon anser är lättare att fånga i poesi.

- Poesi kan spegla så många saker, det egna jaget och hur vi lever våra liv. Därför vill jag få studenterna att våga utforska med poesins hjälp. Och om man bara litar på sig själv, så går det. Det är det jag vill uppmuntra.

De pedagogiska aspekterna i att undervisa i litteratur, särskilt poesi, har hon tagit upp i ett forskningsprojekt under den talande titeln The Empowering Classroom: Poetry as a Source of Creativity and Innovation.

Irene Gilsenan Nordin har under sina arton år vid Högskolan Dalarna fått uppleva en mycket stark utveckling av det engelska språket. Då hon kom var det tre och nu är det drygt 30 anställda inom ämnet. Hon har själv i hög grad bidragit till uppbyggnaden och också varit initiativtagare till den irländska centrumbildningen, Dalarna University Centre for Irish Studies, DUCIS, som invigdes 2003.

Irene Gilsenan Nordin är född i Irland, fick sin lärarutbildning i London, flyttade sedan till Afrika och arbetade som lärare och där träffade hon sin svenska make. Hon kom till Sverige 1981, disputerade vid Uppsala universitet 1999 och blev docent 2007. Hon bor med sin familj i Borlänge. De många åren i Sverige gör att hon lägger stor vikt vid att bevara en levande kontakt med Irland som hon besöker tre, fyra gånger varje år.

I sin forskning har hon ägnat sig mycket åt att studera samtida irländsk poesi. Hon har visat på hur framträdande irländska poeter kan ge uttryck åt den andliga dimensionen i vår existens och hur det kollektiva minnet i Irland och det individuella möts i skärningspunkter. Hon har också undersökt hur exilens historiska, sociologiska, psykologiska och filosofiska dimensioner i Irland återspeglas i ett vidare litterärt, historiskt och kulturellt sammanhang. Hon har vidare ägnat sig åt att analysera och spegla förändringar i det urbana landskapet och landsbygdens landskap i det moderna Irland, förändringar som finns på ett fysiskt plan, men också på ett psykiskt och existentiellt plan. Eko-kultur och eko-kritik, vårt förhållande till naturen och det som vi alla har gemensamt har även det fångat hennes intresse.

Hon är starkt engagerad i utbildning och är programansvarig för två av Högskolans magisterprogram, det ena i engelska med inriktning mot irländsk litteratur och det andra i afrikansk litteratur och postkoloniala studier. Egna lärarerfarenheter från afrikanska länder har hon från de år hon har bott i Botswana och Kenya. Hon leder också en forskargrupp som arbetar kring temat identitet och kulturella möten i ett postkolonialt sammanhang.

 
Text och foto: Anna Hägglund

Linda Joki är just klar med sin examen. Hon är nybliven gymnasielärare i italienska och bild. Linda hamnade i Falun efter att ha studerat i Florens. Linda berättar att hon gillar Italien och ville dit. År 2000 flyttade hon till Florens där hon blev kvar till 2007.
-Jag studerade industridesign på universitetet och tyckte att det var jättekul, säger Linda.


Linda Joki.

Det var naturligtvis väldigt spännande och roligt att komma till Florens när man som Linda är intresserad av att uttrycka sig i bild och andra konstarter. Men efter en tid började Linda att längta hem. Florens är en mycket hektisk stad. Man fick liksom inte lugn och ro, det finns inga gräsmattor och inga träd upptäckte Linda.
-Jag började åka ut till kusten varje helg för att se vatten, jag fick ett behov av att åka dit och se lite natur och komma ifrån det kaotiska och stressiga, säger Linda.

Så småningom gick det upp för Linda att hon trots allt även ville ha en svensk utbildning. Hon började leta på nätet, hittade Högskolan Dalarna och började studera engelska och italienska på distans.
-Det var verkligen jättekul att läsa på distans och jag blev väldigt positivt inställd till Högskolan Dalarna.

När Linda var klar med språkstudierna hade önskan att bli lärare mognat. Hon ville fortsätta sina studier, denna gång på campus, och flyttade därför hem till Stockholm.
-Jag tog tåget till Falun, såg Runn och blev förälskad. Jag tycker det är jättevackert här, och inte så hektiskt som i Florens.

Linda Joki blev klar med sitt examensarbete i våras. Rubriken ”Estetiska lärandeprocesser i moderna språk inom gymnasiet” ger en antydan om Lindas intresse, engagemang och övertygelse när det gäller betydelsen av att införliva kreativa uttryck i lärandet.

-Om man tittar på språkundervisningen, det finns massor man skulle behöva lyfta in för att stimulera fantasi och minne, säger Linda. Drama t ex kan skapa autentiska situationer för olika inlärningstyper. Det gäller att hitta kunskapsprocesser som kan engagera många inlärningstyper via musik, bild eller drama, menar hon. Det gäller att man vågar göra det. Som lärare behöver du inte vara musiker eller skådis. Det här är verktyg för inlärning.

-Det finns väldigt lite forskning om detta, särskilt när det gäller gymnasiet, säger Linda. Hon tycker det skulle vara intressant att utforska detta perspektiv på lärandeprocesser.

-Det fanns en tid då jag ville studera till psykolog eftersom jag är intresserad av människor och processer. Men att bli lärare tillgodoser verkligen intresset för människor. I det yrket finns det jag tycker är roligt, säger Linda.  

Läs om lärarprogrammet

Text och bild: Annette Skogsjö                                       

Denna vecka säger vi välkommen till 2 000 nya studenter vid Högskolan Dalarna. Drygt 900 registrerade sig och fick information i Borlänge och omkring 1 200  i Falun. Det kan bli fler. Vi arbetar nu så snabbt som möjligt med sena anmälningar. Vi räknar med minst en veckas handläggningstid från anmälningsdatum.


Ljusgården i Falun.


Lång kö till medieprogrammet. Foto: Gunnar Ternhag.


Dalarnas studentkår informerar i Falun.


Studenter på väg.



Bild o text: Annette Skogsjö

Ny tvärvetenskaplig masterutbildning i Business Intelligence
Högskolans nya masterutbildning i Business Intelligence kommer att svara upp mot ett stort behov inom regionen och landet, eftersom det råder brist på kompetens inom detta område. Högskoleverket godkände i maj Högskolan Dalarnas ansökan om examensrättigheter i mikrodataanalys. Masterutbildningen kommer att ha inriktning Business Intelligence och det blir en tvärvetenskaplig utbildning.
Se artikel

Business Intelligence är en kvalificerad tjänstesektor
En stor mängd beslut fattas ständigt i organisationer på alla nivåer.  Alla är beroende av underlag. Men hur vet man att rätt beslut är fattat?
Business Intelligence är en kvalificerad tjänstesektor som omsätter stora pengar. Det handlar om sammanvägning av mycket stora mängder data, för att i nästa skede analysera och optimera beslut.  Metoder utvecklas för att ge tillförlitliga beslutsstöd, inte bara till ledningspersoner, utan till alla i en organisation som i sin vardag behöver ta snabba beslut, som har ekonomiska konsekvenser. Området omfattar artificiell intelligens, beslutstödsystem, datamodellering, försöksplanering, geografiska informationssystem, mätteknik, optimering, prognoser, simulering och statistisk slutledning.

Utbildning inom Business Intelligence – Högskolan Dalarna pionjär
Den här masterutbildningen kommer i rätt tid, en perfekt timing. Verksamhet inom BI finns redan i företag i Dalarna men Högskolan Dalarna blir pionjär när det gäller utbildning inom BI. Med den här satsningen har Dalarna möjlighet att etablera ett centrum inom Business Intelligence.

Nära samarbete med företag i regionen
I utformningen av både utbildning och forskning inom området finns hela tiden ett nära samarbete med processindustrin, statliga verk och detaljhandeln.
-Samarbetet med företagen tillsammans med examensrättigheten ger oss möjlighet att hitta bra utbildningslösningar. Dessa ska framförallt möta det regionala behovet av arbetskraft, speciellt inom data och IT-relaterade företag, säger professor Kenneth Carling.

Seminarium om Business Intelligence på onsdag
På onsdag inbjuder Högskolan Dalarna till ett seminarium om Business Intelligence.
Tid: onsdag 25 augusti, kl 15.00-18.00
Plats: Clas Ohlson-salen, Tenoren, Framtidsdalen, Borlänge

IT i transportsektorn - ännu ett seminarium
ITSdalarna arrangerar ett seminarium i Teknikdalen, Borlänge den 2 september kl 08.30-15.00.
Kraven på utveckling och förändring är stora - miljö, framkomlighet, trafiksäkerhet är bara några av de frågor som driver fram behovet av BI. Är det någonstans OPS (offentlig-privat-samverkan) behövs och är rätt, så är det inom transportsektorn.
Se programmet: http://www.itsdalarna.se/__281


Text: Annette Skogsjö

Jörgen Elbe har antagits som docent i företagsekonomi vid Uppsala universitet. Han är universitetslektor i företagsekonomi vid Högskolan Dalarna, Akademin industri och samhälle och verksam inom ”Regionala förändringsprocesser”, ett av Högskolans sex prioriterade forskningsområden. Inom detta område pågår forskning om mobilitet, turism, strukturomvandling och attraktiva arbetsplatser med fokus på regioner utanför urbana tillväxtcentra.


Docent Jörgen Elbe.

-Jag är en produkt av den här högskolan, säger Jörgen Elbe och syftar på att han genomförde sin grundutbildning vid Högskolan Dalarna, den tvååriga turismlinjen plus ett år småföretagsekonomi. Efter filosofie kandidatexamen flyttade Jörgen Elbe till Stockholm och bodde där i tre år. Han arbetade då med turistorganisationer och lokalisering av näringsliv.

När Jörgen Elbe sedan återvände till Dalarna deltog han i utvecklingen av det treåriga turismprogrammet. Ännu en utbildning utvecklades, ETM, European Tourism Management.

Jörgen Elbe inledde sin forskarutbildning vid Uppsala universitet 1996.
-Jag sysslade med marknadsföring och affärsutveckling. Hur kan man utveckla platser som besöksmål, destinationer?
Med avhandlingen ”Utveckling av turistdestination genom samarbete” disputerade Jörgen Elbe 2002 vid Uppsala universitet.

Text och bild: Annette Skogsjö

 
Anna Ehrenberg, en av sex redaktörer som nu prisas för en unik och betydelsefull kunskapsöversikt. 

Anna Ehrenberg och Lars Wallin vid Högskolan Dalarna har som två av sex redaktörer tilldelats Studentlitteraturs kurslitteraturpris 2010 för Omvårdnadens grunder. ”För en unik och betydelsefull kunskapsöversikt och en nyskapande framställning” lyder motiveringen.

Priset är Sveriges främsta utmärkelse för etablerade och blivande författare av kurslitteratur. Prissumman är på 150 000 kr och delas av redaktörerna. Priset delas ut på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg de 23 september.

Det unika med bokverket är att det är det första på svenska som täcker hela området omvårdnad. Det har varit ett gigantiskt projekt med 80 skribenter och bygger på aktuell forskning från 700 omvårdnadsforskare. Utöver de tre böckerna finns med ett modernt förhållningssätt till lärande en digital del. Här ges möjlighet till fördjupning, konkreta exempel och uppdateringar. Nästan alla sjuksköterskeutbildningar i landet har redan hunnit lägga in bokverket som är Studentlitteraturs största bokprojekt hittills i sina kurslitteraturlistor.

 - Det är fantastiskt roligt och det har varit ett gigantiskt projekt, säger Anna Ehrenberg. Jag ser det som ett erkännande av svensk omvårdnadsforskning. Vi har i Sverige förmått utveckla omvårdnadsforskningen så att vi idag klarar att täcka hela området med aktuell forskning. 

De två redaktörerna Anna Ehrenberg och Lars Wallin är professor respektive universitetslektor i vårdvetenskap. Bland författarna som har koppling till Högskolan Dalarna märks Kim Lützen, professor, och Jan Florin, universitetslektor.

I helgen arrangerades Svenska mästerskapen i orientering utanför Umeå.

Under lördagen vann David Andersson ett silver i medeldistans.
David och klubbkamraten William Lind sprang hem ett silver i stafetten åt Malungs OK Skogsmårdarna under söndagen.

Lena Eliasson, som tävlar för Domnarvet, vann under söndagen ett brons i stafetten.

Alla tre studerar vid Högskolan Dalarna. David Andersson studerar till lärare, Lena Eliasson studerar språk och William Lind går idrottstränarprogrammet.

Vid Högskolan Dalarna kan man idag studera inte mindre än 11 språk. Metoderna att lära är många. Vid Språkcentrum tar man fasta på det och utvecklar olika möjligheter för språkinlärning.

-I grund och botten var meningen att Språkcentrum skulle finnas fysiskt vid Campus och tanken var och är att erbjuda studenter hjälp med språkstudier. Helt enkelt stödja dem i sin språkinlärning, säger Loretta Qvarnström, universitetsadjunkt i engelska och en av initiativtagarna. Språkcentrum erbjuder även näringslivet korta seminarier, kurser och workshops. Regionens språklärare har också möjlighet till fortbildning.  

-Från början arbetade vi inte så mycket med distansundervisning, det var verkligen studier på plats fysiskt. Det finns nu också, men nätundervisningen dominerar, säger Celine Rocher-Hahlin, universitetsadjunkt i franska.

Språkcentrum vänder sig till studenter och samhälle. Även stöd till personal på högskolan finns med i ambitionen och planeringen.
-Vi hoppas och tror att språkgranskning ska bli en del i Språkcentrum. Det finns ett behov för det. Bl a ska alla kursplaner översättas till engelska, berättar Megan Case, universitetsadjunkt i engelska.

Celine, som även har en fot i gymnasieskolan, berättar att gymnasisterna ska få möjligheter att prova på.
-Vi vill bejaka nyfikenheten, det ska vara roligt att lära. Kanske man vill veta hur man säger saker på olika språk, bara för att det är roligt att veta, säger Celine. Det är så lyxigt, vi har ju så många språk här. Vi ska se till att det finns lärare i Connect-rum vissa tider, så kan man gå in och testa lite, säger hon.

Från vänster: Loretta Qvarnström, Celine Rocher-Hahlin och Megan Case.

Språkstödet vid Högskolan Dalarna erbjuder hjälp och stöd med texter på svenska och engelska för alla studenter. Läs mer

Tandem är ett projekt som ger möjlighet att hitta någon vars språk man vill lära sig och som vill lära ens eget språk. Ett program gör det lätt att hitta en konversationspartner. Sedan är det bara att träffas och träna.
-Är inte detta som Facebook? Nej, en stor skillnad är att man här kan gå in i ett program där man kan tala med varandra, berättar Megan. Läs mer

Språkcafé inbjuder till en avslappnad form för övning av språk. Alla, studenter och allmänhet, är välkomna att delta. Det enda som behövs är viljan att prata. Det kostar inget att delta men kanske man ändå vill köpa en kopp kaffe eller te. Språkcafé äger rum i Falun på Wayne´s Coffee, Falangallerian och i Borlänge på Peace and Love Café. Läs mer

Projektet Language Café har fått pris – 2010 European Awards for Lifelong Learning.  Läs artikel

SPRÅKDAG vid Högskolan Dalarna äger rum måndagen den 27 september i Borlänge och Falun.


Text och bild: Annette Skogsjö

Genom det sk Val-projektet kan lärare som saknar lärarexamen komplettera sina utbildningar.

Nu har en ny antagningsomgång, för våren 2011, öppnat.

Ansökningsblankett hittar du här

För mer info , klicka här.

Josephine Ngaira, professor i geografi vid Maseno University, Kenya, besöker Högskolan Dalarna 12-22 september. Besöket är en del i ett Linneaus-Palme utbyte mellan Maseno och Högskolan Dalarna.

Josephine Ngairas motpart i utbytet är Anders Törnqvist, universitetsadjunkt i geografi vid Högskolan Dalarna. De avser att planera ett utbildningssamarbete kring frågor om klimatförändringar och naturresurshushållning samt metoder för att följa förändringar i klimat och konsekvenser för människor och miljö. 

En viktig punkt i planeringsarbetet är att diskutera möjligheten att använda IKT-pedagogik i kommunikationen mellan Maseno University och Högskolan Dalarna.

Josephine Ngaira kommer att utöver planeringsarbetet bl a ge gästföreläsningar på Geografiprogrammet  och African Sudies.

I november kommer Anders Törnqvist att resa till Maseno för att fortsätta planeringsarbetet. Geografistudenter från Högskolan Dalarna följer med för att fältarbeta och åka på exkursion tillsammans med geografistudenter från Maseno.


Första mötet mellan Josephine Ngaira och Anders Törnqvist ägde rum i mars 2010 i Kisumu, Kenya.

Ett forskningsprojekt om flyktingars erfarenheter av sexualiserat våld och deras behov av vård har nu fått 1 040 000 kr i stöd av Brottsofferfonden. Projektet, som drivs i samarbete med Röda Korset, fick redan under våren som startplåt 150 000 kr i stöd från Centrum för klinisk forskning Dalarna, CKF.

De individer som kommer att delta i projektet hämtas från Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade (RKC) på två orter, Hedemora och Uppsala.

- Vi är otroligt glada över att nu någon vill satsa på detta, säger Marie Klingberg Allvin, som tillsammans med Ulrika Byrskog, har varit drivande kraft bakom tillkomsten av projektet. Hon är barnmorska, har doktorerat i internationell hälsa och arbetar som lärare vid Högskolan Dalarna. Ulrika Byrskog är verksam som barnmorska vid Kvinnokliniken, Falu lasarett. 

Marie Klingberg Allvin gläds tillsammans med Ulrika Byrskog över att de nu kan förverkliga sina planer med hjälp av pengarna från Brottsofferfonden.

- Vi vill synliggöra både män och kvinnors erfarenheter av krigstrauma och kartlägga vilka konsekvenserna är för hälsan och på vilket sätt man tar hjälp av hälsosjukvård i Sverige. Vi kommer att ha speciellt fokus på kvinnor och deras utsatthet i krig och på vilket sätt de systematiskt utsätts för sexuellt våld, framhåller Marie Klingberg Allvin.

Vetenskapligt finns det studier genomförda från konfliktområden men inga från ett sammanhang som detta, nämligen att personer kommer som flyktingar och genomgår asylprocess samtidigt som de bearbetar sina upplevda trauman.

- Den dubbla utsattheten måste lyftas fram och beskrivas vetenskapligt. Med projektet ska vi kartlägga vårdbehoven och hoppas generera kunskap för vårdpersonal och andra aktörer inom samhället som möter denna grupp. Det handlar då främst om kvinnosjukvården, primärvården inklusive mödrahälsovården, och psykiatrin, avslutar Marie Klingberg Allvin.

Bakom projektet står som sökande Pia Olsson, docent och forskare vid Institutionen för kvinnor och barns hälsa, Uppsala universitet. Större delen av stödet kommer att användas för att finansiera Ulrika Byrskogs arbete där hon nu går in i rollen som doktorand. Marie Klingberg Allvin kommer att vara hennes handledare. Ulrika Byrskog har sina rötter i Orsa och Marie Klingberg Allvin i Leksand.

Text och foto: Anna Hägglund

Höstens högskoleprov äger rum 23 oktober.  Nästan 50 000 personer i landet har anmält sig.

-Antalet anmälningar ökar fortfarande men vi kan se en viss avmattning. Det beror på att ungdomskullarna som lämnar gymnasieskolan nu börjar minska. Samtidigt bidrar konjunkturläget till att intresset för högskoleprovet är fortsatt stort, säger Tuula Kuosmanen, chef för antagningsverksamheten vid Verket för högskoleservice.

I Dalarna kan man genomföra Högskoleprovet i Avesta, Borlänge, Falun, Hedemora, Leksand, Ludvika, Malung och Mora. Anmälningsdagen har passerat och även i Dalarna kan man se en viss avmattning.
-I år har 1 053 personer anmält sig. Motsvarande siffra förra hösten var 1 100, berättar Per Granit, ansvarig för högskoleprovet vid Högskolan Dalarna.

Provet har anordnats två gånger om året sedan 1977 och antalet deltagare har varierat över tid. 1990 deltog omkring 60 000 varje gång i landet. Från och med hösten 2005 minskade anmälningarna under flera tillfällen i följd. Men för två år sedan vände siffrorna uppåt igen.

Upp till en tredjedel av alla nybörjare antas till högskolan via högskoleprovet. För många kan alltså resultatet vara avgörande för om man kommer in på en utbildning eller inte, säger Johanna Sigalit, handläggare på Högskoleverket.

Man kan öva på gamla prov som ligger på studera.nu. Det är ett bra sätt att förbereda sig.

Källa: Högskoleverket